Den 20:e september ägde debatten Näthatet rum i kulturhuset.  Temat var de hot och trakasserier på nätetsom ibland drabbar de som skriver om kontroversiella teman . I tisdags (18/10) sände Utbildningsradion (UR) sin inspelning av kvällen, och den finns att se på UR Play.

Diskussionen ägde rum inför ramen för kulturhusets projekt Shahrazad om det fria ordet. Vi fick möjligheten att lyssna på och ställa frågor till en panel bestående av de tre deltagarna Tinni Rappe, Lena Sundström & Kajsa Klein, lett av svenska PEN’s Ola Larsmo.

Här skrevs ett inlägg om den intressanta debatten den kvällen, på https://paulusindomitus.wordpress.com/2011/09/23/nathatet-paneldiskussion-om-det-hotade-ordet-pa-internet/

Men nu kan den alltså ses på UR Play. Man har inte tagit med frågestunden, utan det utsända består av den ca 1 timme långa diskussionen mellan paneldeltagarna, som är fyllig och beaktansvärd nog. Se länken nedan för att komma till UR Play och programmet.

Klicka på bilden för att komma till sändningen

Diskussionen om näthatet har bedarrat under hösten – dess aktualitet ägde mycket samman med debatten om kommentatorsfält och nätforum som kom i efterdyningarna av massmördaren Anders Behring Breivik (som också i mycket försvunnit från medias tablåer). Den underliggande orsaken till att man diskuterar om aggressionsnivån på nätet finns dock förstås kvar. Nätdiskussionerna är här för att stanna, och hur man förhåller sig till varandra på nätet och bildandet av ett gott debattklimat och regler för samliv där är ett ämne som kommer att brisera igen, så fort det visar sig att ett stort våldsdåd, en politisk skandal eller större omvälvning har koppling till diskussioner på nätet.

Vilket det med nästan total säkerhet kommer att göra.

• http://www.medievarlden.se/blogg/axel-anden/2011/02/nu-vill-vi-ha-era-kvalificerade-kommentarer
• http://kingmakerglobal.se/2011/08/sa-kan-facebook-stoppa-nathatet/
• http://www.aftonbladet.se/kultur/article13539254.ab
• http://politisktinkorrekt.info/2011/08/31/nathatet-kommentarsfalten-och-de-dolda-agendorna/
• http://www.dn.se/sthlm/51-skal-att-hata-stockholm
• http://www.axess.se/blog/post/2011/09/15/Poirier-Martinsson-och-nathatet.aspx
• http://www.medievarlden.se/kalender/2011/09/20/hotade-ord-nathatet-vad-far-det-for-foljder
• https://www.flashback.org/t1666198
• http://www.expressen.se/ledare/1.2578566/111002-ett-nathat-att-frukta
• http://fumikofem.blogspot.com/2011/10/det-sa-vanliga-nathatet-och-vilka-som.html
• http://www.dagensmedia.se/nyheter/dig/article3284157.ece
• http://cwastes.skolbloggen.se/2011/10/03/nathat-2/

Läs mer om Kulturhusets projekt Shahrazad http://www.kulturhuset.stockholm.se/default.asp?id=34978 och deras diskussionskvällar på temat ”Hotade Ord” här.

• Tinni Rappe är en journalist och författare till flera böcker med inriktning på perspektiv som berör kvinnors möjligheter och problemställingar. Hon har publicerat flera debattartiklar och inlägg på ledande svenska tidningar och debattfora. Hennes hemsida är http://www.tinni.se/index.php, där man också kan se de böcker hon skrivit – samtliga finns på Adlibris (http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&author=Tinni%20Ernsj%F6%F6%20Rappe&fromproduct=true) och Bokus (http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Tinni%20Ernsj%F6%F6%20Rappe).
• Lena Sundström har inte någon fast hemvist på nätet som jag kan se. Men hon har varit produktiv och allmänt framstående så hon har en egen wikipediaartikel http://sv.wikipedia.org/wiki/Lena_Sundstr%C3%B6m, och på Aftonbladet kan man ta del av en del av hennes texter http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenasundstrom/. Hon gjorde en uppmärksammad film åt TV4 – ”Världens Lyckligaste Folk ” – en liten film om Danmark år 2009 (länk http://lycklig.kamrat.tv/). Vad jag kan se på diverse fora har hon fått ta emot en sådan otrolig mängd skit och nesliga tillmälen att vem som helst skulle ha knäckts. Hon berättade under kvällen att något svin bl.a. kapat hennes Twitterkonto och skickat vidriga meddelanden från det (http://svt.se/2.22620/1.2540975/sundstrom_polisanmaler_twitter-kopia). På sistone har hon skrivit artiklar som kommer att citeras i ett kommande inlägg här på bloggen – se DN http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/lena-sundstrom-sa-skapas-en-fiende och Second Opinion http://www.second-opinion.se/so/view/2107.
• Kajsa Klein har forskat om sociala medier sedan 1990-talet och uppmärksammade tidigt en övervikt för kvinnliga bloggare på blogosfären (se t.ex.http://surfalugnt.se/wp-content/uploads/Unga_tjejer_dominerar.pdf) . Hon undervisar idag vid Högskolan i Dalarna i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon deltar i en ny panel i Huddinge demokratidagar den 20:e oktober, se http://www.huddinge.se/sv/Uppleva-och-gora/evenemang/sociala-medier-pa-gott-och-ont/.
• Ola Larsmo – Journalist, Författere, debattör, ordförande för svenska PEN… har för många meriter för att dras här. Men han har en egen hemsida med god info http://www.olalarsmo.com/, och profil på wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Ola_Larsmo där man kan se hans många artiklar, böcker och andra verk.

I tisdags var jag på en intressant diskussion om en företeelse som (äntligen) fått en del press och uppmärksamhet på sista tiden – Näthatet, eller den aggressiva och ofta av fördomar och intolerans fyllda ton som ibland hotar att fylla och förstöra den öppna diskussionen på nätet. Vi fick möjligheten att lyssna på och ställa frågor till en panel bestående av de tre deltagarna Tinni Rappe, Lena Sundström & Kajsa Klein, lett av svenska PEN’s Ola Larsmo.

klicka på bild för länk till debattupplägget hos Kulturhuset

Diskussionen om näthat har fått aktualitet efter norske massmördaren/terroristen Anders Behring Breiviks dåd i Oslo och Utöya. Det som framkom om hans närvaro och preferenser på nätet fick många att tänka efter, och i Sverige följdes det av en debatt om diskussions- och kommentarsfora på nätet, vilket fick till följd att många tidningar och publikationer bestämde sig för att ändra regler på sina kommentatorsfält. Naturligtvis var jag intresserad av ämnet eftersom jag själv sett fenomenet på nära håll, och också skrivit om det (bl.a. i inlägget ”Eftertankens Kranka Blekhet”). Men jag ville ta del av insikterna hos några som studerat ämnet eller utsatts för det i mycket högre grad. Det blev en tankvärd och intressant kväll – som bloggare och deltagare i fora kände man igen mycket, men det fanns också något dråpligt men också skrämmande i de tre paneldeltagarnas och även ordförandens, erfarenheter som gjorde det till en lärorik upplevelse.

Till att börja med var det värdefullt att de tre paneldeltagarna var kvinnor. Ola Larsmo var en en bra moderator, och bidrog med bra insikter utan att stjäla showen. Men som man kan det vara svårt att ens ana sig till den infama ton som drabbar just kvinnor som retar upp folk på nätet, de kränkande tillmälena och hoten av sexistisk karaktär som adderar en helt annan dimension av personligt påhopp och förminskande av människovärdet för den som hamnar i skottgluggen.

I övrigt var de tre välkommet olika i sina perspektiv. Tinni Rappe har erfarenheter av att skriva om ett ämne som genererar starka känslor: feminism, barnuppfostran och familjeliv. Lena Sundström har i sin roll som journalist skrivit om många kontroversiella ämnen och själv granskat intoleranta politiska miljöer, t.ex. xenofober i Danmark. Kajsa Klein har forskat i och granskat nätet självt, bland annat bloggar. Samtliga tre hade utsatts för absurda påhopp, hot och tillmälen mot sin person på nätet för oförskämdheten att analysera samhällsfenomen och framföra sina åsikter.

Sedan finns också fördelen att kvinnor inte nödvändigtvis tuppar sig lika mycket och måste spela tuffa. De kan förstås, som Lena Sundström lyckligtvis är, vara luttrade och ge svar på tal, som en obligatoriskt motvallsgubbe fick känna på när han påstod att ”men de flesta politiska våldsbrott utförs ju av vänstern, varför hackar ni på högern (han menade oss förstås)”. Kvällens bästa garv var för övrigt när Lena berättade om hur hon ibland kan chocka näthatare med utsökt och ironisk artighet så att de ber om ursäkt…

Troll: Ditt kräk, du skall dödas med VZ-gas! osv osv

Lena: Tack så mycket för ditt mail, som jag mycket väl kan se uttrycker en meningsskiljaktighet mellan oss… osv osv

Skamset troll: Öööh förlåt för det där, jag var kanske lite väl full när jag skrev inatt…

Men Tinni adderade en dimension av beundransvärd sårbarhet när hon tillstod att hon blev illa berörd, och kände oro för sin person av några av de värsta utfallen – nu snackar vi om någon som utsatts för organiserade kampanjer av snubbar som bara inte ger sig och genererat enorma mängder hatisk trafik mot henne var hon än var, och var hennes namn än förekommer. Och berättade om kollegor som avstått från att publicera sig på nätet av rädsla för sådant.

Att det här är ett fenomen som går utöver en enskild persons känslor blev klart, och man måste verkligen ställa sig frågan: är det verkligen bara de som är riktigt hårdhudade som skall få plats med åsikter på nätet? Lena verkade själv komma på sig, om vilken konstig sak man måste göra för att inte ta åt sig – att ständigt utgå från det allra värsta, så att de knasiga bildcollagen med blodiga dödshot inte skall kännas lika drabbande. Det är ju verkligen inte en inställning som alla kan ta efter – och skall alltså mer normala eller känsliga personer vara utestängda från diskussion och debatt?

Kajsa Klein påminde om det kan vara problematiskt att överdriva hotet från hatarna – om det ger upphov till att människor avskräcks från att yttra sig på nätet för att de tror att ”påhopp åt alla” är regeln. Nätet är stort och växer ständigt, och det finns många håll där samtalstonen är civiliserad. 

En av frågorna som belystes var om anonymiteten, en faktor som delvis utgör förutsättningen för näthat, inte också fyller ett legitimt syfte i vissa fall. Ibland måste folk vara anonyma, och som Lena påpekade, det finns de som behöver anonymiteten för att kunna påtala hot och missförhållanden – det är inte bara de som utför dessa som har bruk av den. Dessutom finns också en utveckling att företag, t.ex. Google, handlar med information om nätbeteende, och som lätt skulle kunna exploatera en situation på nätet där varje handling måste förses med namn, majladress och skonummer. Det tål att tänka på. Jag är själv skeptisk till anonyma uttalanden och handlande, men det är en bra poäng.

Alla tre i panelen efterlyste större ansvar och medvetenhet från publikationer som ställer upp fora och fält för synpunkter, samt även från journalister men även allmänhet för att bemöta otidigt nätbeteende.

Tyvärr lyckades jag inte så väl med min anknytande fråga till den framstående trion – jag ville ha deras synpunkt på om inte den ojämna fördelningen i engagemang, kunskap och vana vid nätet och dess funktionssätt just spelade övertända människor, bland dem näthatare i händerna (man kan tänka sig andra grupper också, t.ex. konspirationsteoriker). Min poäng var att tills man tar nätet på allvar som en arena som är precis lika ”verklig” som det traditionella allmänna torgen och medierna så ligger de mer sansade alltid steget efter de som med hjälp av multipla identiteter och anonymitetens paraply kan spela ut sin drömroll som mobbare. Jämfört med dem blir en oinformerad eller dåligt nättränad allmänhet, liksom forskare eller andra grupper tvungna att förlita sig på proffsen, det vill säga journalister och mer sansade nätaktivister. Och de har annat, och viktigare att syssla med än bemöta otidigheter.  Men jag var kanske alltför raljant, när jag sade att kreti, pleti och många journalister agerar som ”turister på nätet” snarare än ansvarstagande aktörer.

Jaja, mea culpa, jag fick dock mitt svar från det allmänna samtalet, där det framgick med största klarhet att tidnings- och medieägarna hittills inte är något att hålla i handen i det hänseendet.  I själva verket har de bidragit till problemet genom att släppa lös en ny möjlighet till uttryck utan någon tydlig policy eller tillsätta resurser för att reglera och organisera vad som kunde vara en vettig nätdebatt. Men det är där som grundbulten finns – plus att de med ett intresse av nätet, inberäknat journalisterna, kunde vara lite mer engagerade i själva saken. Ola Larsmo pekade också på ett positivt exempel, brittiska The Guardians utmärkta kommentatorskultur där journalisterna och skribenterna uppmanas att delta i diskussionerna. Mera sådant. Jag hoppas att han har rätt i att det finns kommersiella vinster att hämta i att vara först i Sverige att ha en riktigt seriös, välorganiserad och produktiv nätdebatt öppen för bidrag från allmänhetens kommentarer. Det skulle vara något det.

Mycket annat avhandlades också. Det var en trevlig diskussion, om ett högintressant och aktuellt ämne, och jag rekommenderar folk att ta del av den. Kvällen TV-bandades för sändning i UR vad det lider. Jag kommer att lägga ut en länk till den så fort den går upp på UR Play. 

————————————-

Läs mer om Kulturhusets projekt Shahrazad http://www.kulturhuset.stockholm.se/default.asp?id=34978 och deras diskussionskvällar på temat ”Hotade Ord” här.

• Tinni Rappe är en journalist och författare till flera böcker med inriktning på perspektiv som berör kvinnors möjligheter och problemställingar. Hon har publicerat flera debattartiklar och inlägg på ledande svenska tidningar och debattfora. Hennes hemsida är http://www.tinni.se/index.php, där man också kan se de böcker hon skrivit – samtliga finns på Adlibris (http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&author=Tinni%20Ernsj%F6%F6%20Rappe&fromproduct=true) och Bokus (http://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?authors=Tinni%20Ernsj%F6%F6%20Rappe).
• Lena Sundström har inte någon fast hemvist på nätet som jag kan se. Men hon har varit produktiv och allmänt framstående så hon har en egen wikipediaartikel http://sv.wikipedia.org/wiki/Lena_Sundstr%C3%B6m, och på Aftonbladet kan man ta del av en del av hennes texter http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/lenasundstrom/. Hon gjorde en uppmärksammad film åt TV4 – ”Världens Lyckligaste Folk ” – en liten film om Danmark år 2009 (länk http://lycklig.kamrat.tv/). Vad jag kan se på diverse fora har hon fått ta emot en sådan otrolig mängd skit och nesliga tillmälen att vem som helst skulle ha knäckts. Hon berättade under kvällen att något svin bl.a. kapat hennes Twitterkonto och skickat vidriga meddelanden från det (http://svt.se/2.22620/1.2540975/sundstrom_polisanmaler_twitter-kopia). På sistone har hon skrivit artiklar som kommer att citeras i ett kommande inlägg här på bloggen – se DN http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/lena-sundstrom-sa-skapas-en-fiende och Second Opinion http://www.second-opinion.se/so/view/2107.
• Kajsa Klein har forskat om sociala medier sedan 1990-talet och uppmärksammade tidigt en övervikt för kvinnliga bloggare på blogosfären (se t.ex.http://surfalugnt.se/wp-content/uploads/Unga_tjejer_dominerar.pdf) . Hon undervisar idag vid Högskolan i Dalarna i medie- och kommunikationsvetenskap. Hon deltar i en ny panel i Huddinge demokratidagar den 20:e oktober, se http://www.huddinge.se/sv/Uppleva-och-gora/evenemang/sociala-medier-pa-gott-och-ont/.
• Ola Larsmo – Journalist, Författere, debattör, ordförande för svenska PEN… har för många meriter för att dras här. Men han har en egen hemsida med god info http://www.olalarsmo.com/, och profil på wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Ola_Larsmo där man kan se hans många artiklar, böcker och andra verk.
• I frågan om den om högerextrema miljön inte är extra värd att hålla ögonen på ur brottssynpunkt se BRÅs statistik, som delvis faller tillbaka på SÄPOs bedömningar. Enligt dem är brotten med direkt politisk motivering närapå jämnt fördelade mellan höger- och vänsterextrema med en liten övervikt åt högerextremisterna (1225 vs 1207 misstänkta). Men utöver det är högerextrema dessutom misstänkta eller lagförda för ytterligare 5332 brott, medan autonom/vänsterextrem miljö svarar för 1565. Det är alltså en extremt icke laglydig bunt det där – värd att kika lite närmare på vad gäller idéer om vad som gör dem till sådana envetna kriminella  http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=2009_15_extremism_webb.pdf&url=/dynamaster/file_archive/090713/ae25f72554d3cd3301ae381fd67c190e/2009%255f15%255fextremism%255fwebb.pdf
• Man kan också läsa BRÅs statistik om Hatbrott 2010, av vilka 70% (3800 av 5140) anmälda brott ansågs ha rasistiska/främlingsfientliga motiv. Se http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=2011_08_Hatbrott%202010_webb.pdf&url=/dynamaster/file_archive/110628/176e992abbd24f4cc0ec6cc198f6cac4/2011%255f08%255fHatbrott%25202010%255fwebb.pdf