En gång i tiden startades denna blogg just med anledning av Facebooks oförskämda policy att göra vad de vill med de bilder som läggs upp på deras tjänst, som att ta dem, bruka dem för egna syften – och censurera dem. Vid det här laget har de bevisat mina farhågor på det tydligaste sätt, som rapporterats om i en utmärkt serie artiklar av Sydsvenska dagbladet.

Facebooks policy att hejda nakenhet har fått dem att censurera världsberömda och sedan hundra år erkända konstverk av konstnärer som Anders Zorn och Gustave Courbet, liksom nyare crokiteckningar och målningar av sådana som Steven Assael, med den enda motiveringen att de föreställer nakna personer. Ägarna av konton som satt upp sådana bilder har fått se sina bilder raderade och sedan hindrats från att vidare ladda upp bilder, eller fått sina konton stängda helt och hållet.

Anders Zorn, flickan på loftet, 1905

Det finns en fruktansvärd ironi i att Facebook  i viss mån lyckats sprida idén att de förtjänar något slags pris för det faktum att ungdomar i mellanöstern precis som överallt annars i världen använt deras tjänst, och twitter, och mobiltelefoner. Och att eftersom de brukat den så skall världen på något sätt tacka Fejjan. Som om Marc Zuckerberg et ales riskerat sina liv, utmanat och tagit emot polisens kulor och slag i Kairo, Tunis, och Sanaa osv. Vad som är sant, men som i mitt tycke kommit att snedvridas, är en iofs helt korrekt iakttagelse av t.ex. Ben Scott, The U.S. State Department’s Policy Director for Innovation, som i en debatt slog fast att fejjan

”gett [de som organiserat demokratiprotesterna ] en ny plattform att organisera sina protester”

(från paneldebatt på http://www.ustream.tv/recorded/12870915)

Ajitto av Robert Mapplethorpe - censurerad

Det borde alltid ömsom roa ömsom sända upp varningsklockor när tv-kommentatorer eller andra tyckare med förvåning konstaterar att araber tydligen också använder nätet. Förutom det, vad har han egentligen sagt? Ungefär som om de förväntar sig att människor i mellanöstern är en bunt kamelkramare som använder brevduvor eller röksignaler, och vore det inte för fina Facebook skulle de knyta nävarna i fickan för evigt. Som om folk inte alltid använt alla tillgängliga medel för att organisera sig. Om Facebook uppfunnits just för att sprida demokrati eller frihetliga idéer, eller hade ett explicit frigörande syfte med sin existens, kunde man kanske ta åt sig äran för frigörelserna. Det är verkligen bra att folk kan kommunicera, speciellt i sådana samhällen. Och den som irriterar och blir bannlyst av ayatollor i Iran och Syriens Assad kan inte vara helt fel, i min bok i alla fall. Men kom igen lite.

Det har påpekats att diktaturer som China, Uzbekistan och Iran försöker blockera Facebook, men de länderna försöker hindra folk från att ens tala om och skriva någon kritiskt överhuvudtaget på något sätt. Att kritiker, i brist på ett fungerande civilsamhälle och en fri press i desperation använder en existerande tjänst för utbytandet av dagligt småprat betyder bara att även folk som kan läsa och använda datorer kan insistera på att protestera mot förtryck i tyranniska stater.

John Ashcroft framför statyn av "Friheten", här ocensurerad

Det är en dubbel ironi när Facebook, med dess potentiall att användas för att rubba ordningen i totalitära stater,  ställer sig undfallande gentemot en reaktionär kultursyn som vill censurera det fria ordet med hänsyn till kroppslig framställning och hindra ens informerandet om världsberömda och erkända konstverk. Deras riktlinjer, som utesluter varje form av diskussion om vad som är passande eller motiverat, eller några andra gränsdragningar (vilka mycket väl, åtminstone potentiellt, kunde vara legitima), kan endast passa de som inte vill tala om dessa saker alls, utan söker upprätthålla en puritansk regim med svepande kategoriseringar som inte tar några hänsyn till  kontext eller syfte. Detta kan inte kallas annat än ett utslag av girighetsgrundad feghet inför en kväljande hyckelpuritansk, obildad, moralpanisk reaktion. Vad är härnäst? Skall Fejjan likt Bush-erans förste justitieminister John Ashcroft börja sätta digitala skynken på offentliga statyer i klassistiskt ”antik” stil? Facebooks agerande ger kalla kårar för den som kan det misnta lilla historia och påminner sig vatikanens ”index” och nazisternas specialutställning med ”depraverad konst”, s.k. entartete kunst. I då fallen var det heller inte fråga om ren totalcensur, men via olika påtryckningar, alltid motiverade av de proklamerat bästa skäl, så utestängdes allmänheten från kontakt med stora och viktiga konstupplevelser och informationer.

Faceboks svenske talesman Jan Fredriksson beskriver processen bakom Facebooks ”Index” apropå nakenhet sålunda:

”förmodligen [har] det aktuella Zorn-verket hamnat på bordet hos en av Facebooks handläggare sedan någon annan användare anmält bilden.
– Handläggarens uppgift blir då att se om det finns någon nakenhet eller inte. Det är ett ganska lätt beslut.”

Simone av Steven Assael - censurerad

Fredriksson är en PR-man så man kan inte ha för strikta krav på att han skall trycka på problemen den argumentationen. Men ser han inte frågorna som hopar sig för de som är det minsta bekanta med Facebooks funktionssätt?

Ta relationen mellan regelöverträdelsen och straffet. De som ser bilderna, och som därmed ”anmält” bilden, måste höra hemma i någon av kategorierna ”vänner” eller en bredare allmänhet enligt Facebooks egna indelning. Det finns alltså instrument där för att tillämpa olika former av sanktioner. Är de således nöjda med att vem som helst kan ”anmäla” en bild som sätts upp på fejjan och få bort den från vad folk uppmuntrade av dem själva betraktar som sina digitala anslagstavlor, och sedan hindra den utpekade brukaren att alls använda tjänsten?

Anders Zorn "I Werners Eka" 1917. Inte censurerad. Varför?

Finns det alltså inget intresse för ett mellanläge som – ”hörrudu, öka privacy-graden på den där bilden nu, för vem som helst kan se den och finna den anstötlig”? Har det ens slagit dem att ha en sanktionsapparat baserad på de principerna?

För frånvaron av det öppnar för ett helt godtyckligt tillämpande av reglerna, fjärran från Fredrikssons ”lätta beslut”. Hur kan han som svensk medborgare överhuvudtaget så lätt svälja att vilken tokig moraltant som helst i Alabama eller Islamabad kan bestämma sig för att ett privatfoto på ett godtyckligt utvalt  världsberömt konstverk är ”anstötligt”, och ta bort det från ett vedertaget forum för utbyte av idéer och åsikter? Notera hur t.ex. Zorns ”I Werners Eka” som är precis lika naken som ”flickan på loftet” inte tagits bort av Facebook. Den finns utlagd i högkvalitetsformat i Wikipedia commons och är vanlig på nätet, innebär det att den då anses vara en mer ”accepterad” Zornbild? Förklara för oss, Fredriksson et ales, hur det ”lätta” beslutet kom till.

L'Origin du Monde av Gustave Courbet

Det har också framförts att de stackars 13-åringar som har tillgång till Fejjan måste ”skyddas” från att känna till om svensk klassisk tidig 1900-talsmålning. Och att runtom i världen är den ”kulturella acceptansen” för kroppslig exponering i konsten annorlunda. Just det. Talibanerna i Afghanistan och Pakistans acceptans för nakenhet är en burkaförsedd kvinna. Skall de alltså ges möjlighet att bestämma vad vi i Sverige får sätta upp på facebook? För det kulturella skyddsargumentets logik erbjuder i och för sig inget som helst skydd från detta. Det måste kombineras med en diskussion om vad som är vedertaget i ett samhälle – en sådan diskussion kan mycket väl landa i t.ex. att restriktioner kan påtvingas en målning sådan som t.ex. Gustave Courbets ifråga om tillgänglighet. Men att promt ta bort den, avsluta uppladdarens konto eller hindra honom/henne från att fortsatt sätta upp bilder, är inget annat än svepande och totalitärt.

Eller finner han beslutet lätt för att han och hans herrar; Marc Zuckerberg, Accel Partners, Digital Sky Tecknologies, Dustin Moskovitz och andra, helt enkelt inte bryr sig och enbart betraktar denna fråga som ett möjligt hot mot annonsintäkter eller vad som nu ersätter principer, friheter och bildning hos dem? Jag vill inte tro det, men man måste ställa sig frågan.

————————————————

Förutom artikeln om Zorn nyligen har Sydsvenska Dagbladet i en serie intressanta artiklar följt hur den stora Facebooksiten använder sina regler för att censurera innehåll som de eller någon föregiven användare finner anstötlig. Förutom den senaste, på http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/konst_o_form/article1419512/Zorn-censurerad-pa-Facebook.html, se också http://www.sydsvenskan.se/digitalt-och-teknik/article1140456/Facebook-okar-kollen-pa-dina-bilder.html, http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1401895/Facebook-censurerar-konst.html

Andra medier har uppmärksammat facebook-nyheten, se Svenska Dagbladet http://www.svd.se/kultur/zorn-censureras-pa-facebook_6032411, Dagens Nyheter http://www.dn.se/kultur-noje/zorn-censureras-pa-facebook, Sveriges radio http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=4416693,  och Aftonbladet http://www.aftonbladet.se/kultur/article12775060.ab

Ärkereaktionären John Ashcrofts idiotiska tilltag att täcka för lättklädda statyer förknippade med amerikanska teman som ”frihet” i  Justitiedepartementet togs upp av många amerikanska medier, se t.ex  http://news.bbc.co.uk/2/hi/1788845.stm och http://www.usatoday.com/news/nation/2002/01/29/statues.htm,

Index är kort för Index Librorum Prohibitorum, katolska kyrkans censurbyrå, inrättad 1559 och oficiellt avskaffad 1966. Den bestod av en kontinuerligt uppdaterad lista av s.k. ”omoraliska” böcker och skrifter som  kyrkan fördömde och aktivt motarbetade tryckning och spridning av. Kyrkan proklamerade det som en bindande plikt för katolska stater och enskilda medborgare och hela sin organisation att aktivt hindra, med lagstiftning och andra medel, från att verken på Index publicerades och spriddes. Se en introduktion till denna institution i wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Index_Librorum_Prohibitorum

Depraverad Konst (Entartete Kunst) var ett begrepp inom den nazistiska estetiken som brännmärkte de flesta former av modern konst, men också sådan konst som hade tydliga pacifistiska ambitioner eller inslag av andra än västerländska influenser. Denna konst drogs undan från det publika rummet, och konstlärare och institutioner utsattes för sanktioner om de undervisades i de utpekade genrena. I den sedermera ökända konstutställningen i München 1937 förevisades Entartete Kunst i en egen sidosal, och kontrasterades med den ”ariska konsten” som ansågs socialt accepterad. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Degenerate_art, som är en underartikel tilld en större artikeln om nazistisk konst http://en.wikipedia.org/wiki/Art_of_the_Third_Reich.

Anders Zorn förtjänar förstås som en av våra främsta målare att omtalas mer än bara apropå de av Facebook omstridda tavlorna. Resurser till många tavlor av denne finns i bla.

• http://www.zorn.se/
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Zorn
• http://www.zorngallery.se/
• http://www.anderszorn.org/
• http://www.anderszorn.info/

Facebooks ägare och därmed ytterska ansvariga för vad företaget tar sig för, som deras absurda policy rörande konst och nakehet innefattar Mark Zuckerberg (24%), Accel Partners (10%), Digital Sky Technologies (10%), Dustin Moskovitz (6%), Eduardo Saverin (5%), Sean Parker (4%), Peter Thiel (3%), Greylock Partners ochMeritech Capital Partners mellan 1 to 2% var, Microsoft (1.3%), Li Ka-shing (0.75%), Interpublic Group (<0.5%), en mindre grupp av nuvarande och f.d. anställda och celebriteter med <1% var, inklusive men inte begränsad till Matt Cohler, Jeff Rothschild, Adam D’Angelo, Chris Hughes, och Owen Van Natta, medan Reid Hoffman ochMark Pincus har okända men betydande innehav i företaget, och de återstående 30% ägs av anställda, en icke offentlig lista av celebriteter, och externa investerare. Listan är dragen från http://en.wikipedia.org/wiki/Facebook