Vila i Frid, Elizabeth Taylor


Elisabeth Taylor avled idag 79 år gammal efter en omtalad och på många sätt lysande karriär, och ett skandalomsusat privatliv som får många moderna kändisar att framstå som småskolebarn.

Elizabeth Taylor som Rebecca i "Ivanhoe"

Elizabeth Taylor började sin karriär som barnstjärna, och var med i filmer som ”Lassie på äventyr” redan runt 10 års ålder (1943). Hennes roller i ungdomen tog främst fasta på hennes skönhet – jag minns väl att jag såg henne som Rebecca i den styltiga 1952-filmatiseringen av ”Ivanhoe” och blev tämligen…tja betuttad.

(Ett litet stickspår: Olivia Hussey gavs möjlighet att göra den rollen mycket bättre i den iaf. något mindre träiga TV-filmen med samma namn som går på nyårsdagarna här i Svedala.)

Elizabeth som Maggie Pollitt i "Katt på Hett Plåttak" (1958)

Elizabeth jobbade dock upp sig. Hon verkade under studiesystemets sista färgsprakande hurrah och fick så småningom chansen att förekomma i större roller, och tog den: 1958 gjorde hon t.ex. den minnesvärda tolkningen av Maggie Politt i ”Katt på hett plåttak” . Med systemet på sin sida kom hon att bli en av Hollywoods största stjärnor, redan legendarisk på 60-talet, och blev en av de klassiska aktriser som gav form åt det numera obsoleta begreppet ”filmstjärna”. I filmer som ”Cleopatra” (1963) verkade hon närmast gå upp i sin rollfigurs majestätiska arrogans och krävde sådana absurda förmåner att studioarbetarna skämtade med att de lurats: de trodde att det var Elizabeth Taylor aktrisen de jobbade med, inte drottning Elisabeth.

Elizabeth som drottning Kleopatra i "Cleopatra"

Ännu ett sidospår: hela idén med ”filmstjärnor” är ett olyckligt påfund i min mening, som tagit bort innebörden av att de prestationer som lyfts fram utförs av professionella skådespelare, inte någon sorts halvgudar. Dagens absurda kändiskultur av halvkompetenta personer med mediesuktan som blandas med skickliga och hängivna konstnärer och yrkesmän är det onda barnet till filmstjärnans monstruösa födsel.

Nåväl.

Elizabeths privatliv var lika omsusat som hennes karriär: hon gifte sig sammanlagt åtta (8) gånger, och höll sig med älskare ända till slutet. Man kunde knappast säga om Elizabeth Taylor som hennes rollfigur Kleopatra hånfullt sade om Markus Antonius dygdiga romerska hustru i ”Cleopatra”

”Hon sover, sägs det mig, fullt påklädd!”

Elizabeth Taylor må ha drivit divalater och extravaganser till en dittills okänd nivå, men hon var också en skicklig skådespelarska med mycket mer i sig än skönhet och skandalöst leverne – redan det faktum att hon jobbade sig upp, sakta men säkert över decennierna i en så flyktig och ombytlig bransch som Hollywood bär vittne om hennes förmåga att överkomma begränsningar.

Vem är rädd för Virginia Woolf? Vi var rätt mågna efter att ha sett Elizabeths utspel...

Totalt sett får jag det till att hon deltog i ca 55 långfilmer (räknat utifrån filmografi på IMDB). Hon gjorde flera minnesvärda, högstående prestationer. Efter genombrottet i ”Katt på hett plåttak” fick hon 1960 sin första Oskar för bästa kvinnliga huvudroll som Gloria Wandrous i filmen ”Butterfield 8” (”Inte för Pengar”). Sin andra oskar, för en prestation som blivit klassisk, var i titelrollen i ”Vem är Rädd för Virginia Woolf?” från 1966. Då spelade hon också med sin make Richard Burton, mot vilken hon agerade i totalt sju (7) filmer. Deras stormiga äktenskap blev nästan mer omskrivet än hennes filmer – så som en produkt av det gamla Hollywood avtog hennes lyster på vita duken alltmer under 1970-talet.

Själv räknar jag som Elizabeths största insats att hon i sina bästa stunder verkade kunna kombinera, i en och samma rolltolkning, stor skönhet och attraktionskraft med en gravt dysfunktionell eller patetisk personlighet med många osympatiska drag. Trots det känner man med och dras till hennes karaktärer. Den sortens flerbottnade personer med en ambivalent framtoning i sitt starka utspel är inte lätta att skapa.

Man kan väl inte rullas in till hjärtkirurgi utan juveler & boa?

På senare år var Elizabeth Taylor mest känd för sina missbruksproblem, sina märkliga skönhetsoperationer och luxuösa leverne. Hennes ikonstatus förblev just det – ikonisk, en stelnad patina från en gången era, och hon medverkade endast sporadiskt i filmer och TV-produktioner. På 80-talet fann hon dock att använda sin legendstatus till något gott, då hon gjorde en stark insats i att lyfta fram kampen mot AIDS – vi i Sverige tenderar att glömma vilket totalt tabuämne det var under Reagan-erans nymoralistiska hycklerifest. Hon led själv av många svåra hälsoblem på sin ålders höst, och var flera gånger nära döden som följd av medicinska komplikationer.

Så vila till slut i frid Elizabeth Taylor, vars händelsrika liv är till ända – men din sköna profil, blålila ögon, giftiga tunga och utbrottsbenägna figurer skall aldrig dö.

Elizabeth Taylor 1932-2011

————————————————

Råfakta om Elizabeths karriär, filmer och rollprestationer finns listade i Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_Taylor och IMDB http://www.imdb.com/name/nm0000072/

Posted on 23 mars, 2011, in Film /Movies, Kändisar /Celebrities, Media & Rapportering /Media and Coverage, Nostalgia, Pris och lov för de Skönaste, Samhällen Då & Nu and tagged , , , . Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

KOMMENTARER TILL INLÄGGET

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: