Den sista av Storyboard-bilderna behandlar ett skeende som, genom ett lustigt sammanträffande, skildras snarlikt av den mediokra filmen ”Robin Hood” (2010), nämligen en avancerad marin landstigning på medeltiden. 

Det är en maffig scen, men den drog sin inspiration direkt från landstigningen av Normandie 1944, det är tydligt. Och helt fel förstås – den sortens farkoster och landstigning som sålunda visas upp, små och flatbottnade med lucka fram, såg aldrig dagens ljus i verkligheten. 

D-Day 1200 AD -Landstigningen vid Dover?

Men det fanns verkligen avancerad sjö/landkrigföring på medeltiden – framför allt bland medelhavets stora sjöfarande stadsstater. Och för den som vill lägga två strån i kors för lite faktaunderbyggnad finns ett lysande tillfälle i historien då den främsta sjöfararnationen av dem alla, Venedig, visade världen vad även en begränsad styrka kunde åstadkomma när de åtföljdes av en riktigt stark och genialt ledd flotta. Det var det fjärde korståget, som kom att skaka kristenheten i grunden: istället för att anfalla det heliga landet kom den nämligen att avledas mot kristenhetens främsta stad Konstantinopel, som plundrades år 1204 efter att ha motstått alla erövringsförsök sedan 300-talet. Detta inspirerade en scen i min berättelse, och låg till grund för min egen storyboard. 

Det fjärde korståget är speciellt såtillvida att det finns flera vittnesbörd om händelserna. Vi har vittnen från båda sidor: dels bysantinarna, dels involverade korstågare som beskriver den västerländska expeditionsstyrkan. De medföljande Robert av Claret och Geoffrey de Villehardouin, som skrev var sin krönika om korståget, beskriver ett sorts speciella hästtransporterande galärer, omväxlande kallade dromoner, chelandier, tarider och ussiers som anpassats från befintliga bysantinska galärtyper och förde hästar som kunde sättas iland direkt av redan uppsuttna riddare genom portar i för och akter. De bekräftas av den grekiska sidan, där bland andra den grekiske krönikören Niketas Koniates berättar:  

”Inom tre hela år byggdes ett hundra och tio hästfraktande dromoner och sextio långsskepp i Venedig, och mer än sjuttio rundskepp ihopbådades (en mycket större till omfånget än de övriga kallades Kosmos)”1 

Modell av landningsfarkost anno 1204

Men hur kunde de se ut? Jag fick hjälp från oväntat håll: en samling småtokiga fans försökte sätta ihop en film vid namn Blackernae (efter kejsarnas palats i Konstantinopel) om det fjärde korståget, och byggde därför en modell av ett sådant skepp, en galär med dubbla årrader och riktigt djup köl (se till vänster). Enligt fackliteraturen kunde de ta upp till 30 fullt uppsuttna riddare, plus den beväpnade besättningen (som dubblerade som marinsoldater) på över 100 man. 2

1600-talsgalären "Reale"

För övriga skeppstyper drog jag från den research som gjorts för hela serien av marina storyboards. Dock tog jag chansen att ta med en galär som i flera år legat och spökat i min fantasi: den stiliga franska sentida galären reale, som finns som modell och länge varit min mentala bild av en krigsgalär, även om den inte byggdes förrän på 1600-talet. Anakronism? Nej, skeppstypen var redan då hopplöst föråldrad, och den byggdes mer som en slags ålderdomlig lustjakt för den franske ”solkungen” Louis XIV -ungefär som odrägliga rika idag som håller sig med segelbåtar. Om man tar ner skalan och blinget lite fungerar den som förlaga för en stor medeltida galär.

Italienska 1300-talslivare vid Markusplatsen

Primitiv Barbutehjälm

Jag ville förutom åsynen av den stora flottan som kommer in i natten ha med soldaterna som stormar in på stranden. En ymnig mängd foton i mitt eget bibliotek och på nätet hjälpte till att klä och beväpna krigarna, som jag försåg med en variation av tidens utrustning. Härtill är nutidens live-entusiaster till stor hjälp – se tex de glada italianska dito från just Venedig ovan. Männen till fots bar inte så tung rustning- mest brynjor och enklare hjälmar och läderhuvor. En fick dock en tidig form av s.k. barbute, en typisk italiensk hjälmtyp som senare allt mer kom att väljas även av riddare och ersatte de stora heltäckande hjälmarna -men inte förrän på 1400-talet.  

Italiensk tidig Bascinet 1300-tal

Gauntlet 1300-tal

De beridna krigarna har lite mer avancerad utrustning: jag har utrustat den främste av riddarna med en tidiga bascinethjälm med visir av s.k. klapphügel-typ, med ett gångjärn för att dra upp ansiktsmasken. På händerna har han s.k. gauntlets, ledade stridshandskar av stål (ajajaj att få en smocka av dem). Medan de stormar ut täcks de av armborstskyttar uppe på bryggan. 

————————————————————-

Niketas Choniates, O City of Byzantium: annals of Nicetas Choniates, till engelska av Harry J. Magoulis (Detroit 1984), ss. 294-97.
Bull, M. (2003). The experience of crusading, som finns utlagd på Google Books. Cambridge: Cambridge University Press. 

Medeltida trupplandsättningsteknologi diskuteras på ett flertal sajter på nätet, se tex. http://smuhlberger.blogspot.com/2010/05/medieval-landing-craft.html – tyvärr är wikipedias sida om ”Amphibious Warfare” ovanligt fattig ifråga om amfibiekrigföring före 1500-talet, trots att det finns mängder av dokumenterade sådana slag med amfibiekrigföring. Den goda sidan ”Cog & Galley” har iaf. texter om medeltida sjökrigföring och typer som dromonen med flera, se http://nestmitchtri.blogspot.com/2010_06_01_archive.html. Det finns en bok på temat, av D.J.B. Trim and Mark Charles Fissel (eds.) ”Amphibious Warfare 1000-1700. Commerce, State formation and European Expansion” se http://www.deremilitari.org/REVIEWS/TrimFissel_AmphibWar.htm.

För en introduktion om det fjärde korståget se http://www.historynet.com/fourth-crusade.htm. Robert of Clari’s redogörelse för det Fjärde Korståget finns på nätet i http://www.deremilitari.org/resources/sources/clari2.htm. Geoffrey de Villehardouin [1160-1213], krönika om fjärde korståget finns på nätet: se ”Memoirs or Chronicle of The Fourth Crusade and The Conquest of Constantinople” http://www.fordham.edu/halsall/basis/villehardouin.html 

För Moderna trupplandsättningsfartyg finns massor av länkar, speciellt med inriktningpå D-day, landstigningen vid Normandy i Juni 1944 – se först Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/Landing_craft och http://en.wikipedia.org/wiki/Amphibious_warfare_ship för en bred introduktion, men sedan kan man kika på specialsidor som t.ex. http://www.landingship.com/ och http://www.dday-overlord.com/eng/material.htm, och mängder av privata och förbandssidor som http://ww2lct.org/. Googla ”landing craft” och se 100 000-tals träffar torna upp sig.

Se mer om det märkliga hobbyfilmprojektet Blackernae i http://www.blackernae.com.html